Museado / NARA Collection gb-lfc — Collection gb-lfc
Recent Folios
Login Register
English (inglés) español magyar (húngaro)

Survos folio item chat

Back to [Swedish Publications - 1972-1980] [2]

Ask the Scholar

Document scope · 1 page
doc
Scholar
Ask about this object, its catalog metadata, its source description, or the page inventory. For page-specific OCR and visual context, open one of the page chats.

Scholar Source Context

Document identity
localId
346396551
label
[Swedish Publications - 1972-1980] [2]
core
doc
dtoType
document
citationUrl
https://catalog.archives.gov/id/346396551
pageCount
1
Source metadata
id
346396551
sourceUrl
https://catalog.archives.gov/id/346396551
contentType
document
title
[Swedish Publications - 1972-1980] [2]
citationUrl
https://catalog.archives.gov/id/346396551
collections
Lex Frieden Collection: Records on Disability Rights
International Records
iiifBase
https://s3.amazonaws.com/NARAprodstorage/lz/presidential-libraries/bush/gb-lfc/international_records_68884682/countries/41-dhm-frieden-inter-contry-52051-003_346396551.pdf
thumbnailUrl
https://s3.amazonaws.com/NARAprodstorage/lz/presidential-libraries/bush/gb-lfc/international_records_68884682/countries/41-dhm-frieden-inter-contry-52051-003_346396551.pdf
largeImageUrl
https://s3.amazonaws.com/NARAprodstorage/lz/presidential-libraries/bush/gb-lfc/international_records_68884682/countries/41-dhm-frieden-inter-contry-52051-003_346396551.pdf
imageCount
1
hasImages
yes
source
import
hasTranscription
no
Source extras
url
https://catalog.archives.gov/id/346396551
naId
346396551
levelOfDescription
fileUnit
recordType
description
ocrSource
nara-archive
Single page context
seq
1
pageIndex
0
type
document
url
https://s3.amazonaws.com/NARAprodstorage/lz/presidential-libraries/bush/gb-lfc/international_records_68884682/countries/41-dhm-frieden-inter-contry-52051-003_346396551.pdf
mediaId
a5517cbc41935d97
ocrText
Originally Processed With FOIA(s): FOIA Number: S FOIA MARKER This is not a textual record. This is used as an administrative marker by the George Bush Presidential Library Staff. Record Group/Collection: Donated Historical Materials Collection/Office of Origin: Frieden, Lex, Collection Series: International Subseries: Countries OA/ID Number: 52051 Folder ID Number: 52051-003 Folder Title: [Swedish Publications - 1972-1980] [2] Stack: Row: Section: Shelf: Position: 5 3 1 2 Rapport R67:1980 Pensionärers bomiljo Modell for undersökningar och program for upprustning Sten Söderstrom Gunnar Àsvärn Bygglorskingsradef R67:1980 PENSIONARERS BOMILJO Modell for undersökningar och program for upprustning Sten Söderstrom Gunnar Asvärn Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 771352-8 fran Statens rad for byggnadsforskning till Svenska Kommunförbundet, Stockholms länsavdelning, Stockholm. Citat ur verkligheten i arbetet i försöksomrade tre och fyra Pa pensionärshymmet: Jag ar hund och jag Vi skulle garna vilja har inte varit ute att bussen gick hit upp pa flera manader D 0 djurplageri Bussbolaget: Jag ar pensionär och Nej, det gar inte jay har inte heller varit ute pa manader of backen ar for brant I Byggforskningsradets rapportserie redovisar forskaren sitt anslagsprojekt. Publiceringen innebär inte att radet tagit ställning till asikter, slutsatser och resultat. Illustrationer: Sten Söderstrom R67:1980 ISBN 91-540-3268-7 Statens rad for byggandsforskning, Stockholm LiberTryck Stockholm 1980 053397 INNEHALL FORORD 5 RESUME 9 MILJOPROJEKTETS SYFTEN 15 PROGRAM FOR MODELLARBETE 19 Bostadssocial inventering 19 Sociala indikatorer 19 Personliga resurser 20 Yttre levnadsförutsättningar (miljon) 21 Funktionella omräden 22 Miljöfaktorer i en bostadssocial inventering 24 Medverkan av äldre och handikappade 32 Kommunens medverkan 32 Sätt att mata och beskriva 33 Dokumentation 34 Försöksverksamhetens förlopp 35 Upprustningsprogram 40 Tyngdpunkten pa programprocessen 40 Det allmanna kunskapsunderlaget 41 Det speciella kunskapsunderlaget 55 Programarbetets förlopp 55 Speciella utredningar i programarbetet 67 Exempel pa kostnader for atgärder i den fysiska miljön 68 Exempel pa budgetering av atgarder i den fysiska miljön 70 Exempel pa experimentombyggnad med ny hiss i gammalt trapphus 71 ERFARENHETER 73 Bostadssocial inventering 73 Programinnehall 73 Avgränsning av funktionella omraden 75 Arbetsformer 75 Dokumentation 79 Användning av resultaten 80 Upprustningsprogram 81 Miljöbeskrivningarnas användbarhet 82 Den kommunala bearbetningen 84 Kommunala beslut 84 Uppföljning och erfarenhetsäterföring 85 Förteckning over dokument for slutredovisning av bomiljoprojektet (bilagor) 86 LITTERATURFORTECKNING 87 5 FORORD Projektet "Pensionärsomsorg i samverkan - POMS" i Stockholms län började sin verksamhet i januari 1976. Redan i februari samma ar bildades referensgruppen for pensionärer och handi- kappade. Det kändes tillfredsställande for oss att fa möjlig- het att paverka utformningen av kommunernas och landstingets verksamhet. For första gangen hade pensionärerna blivit myn- digförklarade genom att delta i en omfattande utrednings- och försöksverksamhet. Projektet ska nu avslutas i och med utgangen av detta ar. Fortfarande är vi i referensgruppen tillfreds. Vi har varit med och arbetat fram nya metoder och organisationsformer for brukarinflytande: Metoder har utarbetats for att med brukar- och bomiljo- undersökningar beskriva pensionärernas förhallanden och följa förändringar. Undersökningarna har utförts med kom- mundelen som bas. Metoder har även utarbetats for att brukarna själva genom arbets- och studiegruppen i varje kommundel ska samla in erfarenheter, synpunkter och forslag rörande pensionärs- omsorgerna. Förslag till förändrade regler for pensionärsrad har utar- betats. Förslagen okar bl a möjiligheterna till samverkan mellan de lokala pensionärsorganisationerna, kommunen och landstinget. Nya former for att organisera samverkan mellan pensionärer, kommun och landsting har utarbetats och provats: - träffar inom kommundelarna mellan brukare och hem- samaritgrupper - träffar mellan brukare pa alderdomshem och berörda yrkesgrupper - samverkan mellan brukar-, personalgrupper och förvalt- ning kommundelsvis - studiecirklar om pensionärsomsorger och bomiljo kommun- delsvis i samverkan mellan lokala pensionärsföreningar, studieförbund och kommunen - stöd till och samordning av arbets- och studiegrupperna i kommundelarna genom pensionärsräden. De nya metoderna och organisationsformerna har i första hand provats i projektets fyra försöksomraden. Erfarenheterna visar att krafter frigors och jutveckling skapas genom personalens och brukarnas vidgade medverkan. Kommunens och landstingets pen- 6 sionärsomsorger kan ges en ändrad inriktning. Framför allt gäller detta pensionärernas bostadsförhälladen. Kommunerna maste förbättra det vanliga boendet. Det kan främst ske genom följande insatser: Bostadsbyten underlättas Resurserna for bostadsförbättringar och handikappan- passning utökas I bostadsförsörjningsprogrammet ska de äldsta aldergrupper- nas särskilda behov av bekväma bostäder beaktas. Alla inva- nares bostadsbehov ska beaktas, alltsa aven de som behöver bo i exempelvis servicehus, alderdomshem och sjukhem - Behov av tvättstuga och andra bostadskomplement ska beaktas Utveckling av särskild teknisk utrustning for personen med funktionsnedsättningar - Grundanpassning av gangvägar, entréer m m I samarbete med pensionärsföreningar genom arbetsgrupper oka de boendes möjligheter att använda fastigheternas ut- rustning: "Konsten att bo". Vidare maste den vanliga kollektiva servicen ses over sa att den i varje kommundel fungerar for pensionärer och andra al- dersgrupper. Det finns inga givna fördelar for pensionärer att bli hänvisade till aldersindelade serviceenheter. Varför ska det finnas matservering och fritidslokaler i en särskild byagnad for pensionärer? Servicebehoven bor i första hand till- godoses genom att pensionärerna använder befintliga service- anordningar. Dessa bör göras sa lättätkomliga som möjligt. Ibland kan det behövas att kommunen träffar överenskommelser med serviceenheter for att oka den fysiska och ekonomiska at- komligheten. I första hand gäller det att se vilka kray som maste tillgodoses for att följande serviceformer ska fungera i varje kommundel: butiker, matservering, tvätt,budtjänst och kommunikationer. Det sociala nätverket i kommundelen maste beaktas pa ett helt annat sätt an hittills i kommunernas och landstingets verksam- het. Det bor bl a komma till uttryck i utvecklingen av former for behovsbedömningen. Anhörigas, vänners och grannars roller bör diskuteras. Behovet av särskilda träffpunkter bor tillgo- doses. Hur kan kontakter skapas med udda och isolerade grupper och individer? Föreningarna bor ges ökade resurser for att skapa intresse for kommundelen och det sociala livet där. Kommunerna bör träffa avtal med föreningarna om att vidga verksamheten till att bättre an nu na ensamma människor. Utöver nämnda generella och kollektiva atgarden bör aven former- na for service till enskilda individer och dem närstäende grup- per ses over. Framför allt gäller det att utan dröjsmal komplette- 7 ra hemtjänst och hemsjukvard sa att servicen fungerar alla dagar pa aret och aven kvälls- och nattetid. Foreliggande rapport handlar om bomiljon och redovisar modeller for hur inventeringar av bomiljon kan göras och hur program for upprustning av bomiljon kan utarbe- tas med medverkan av brukare och hur dessa program kan arbetas in i kommunens planering. Utvecklingsarbetet har kommit till stand genom stöd av statens rad for byggandsforskning. Det har drivits i direkt samverkan med kommunerna, landstingets förvaltningsomräden, pensionars- och handikapporganisationerna och studieförbunden ABF och Vuxen- skolan. Ansvariga inom projektet for denna rapport har varit fil lic Gunnar Asvärn och arkitekt Sten Söderstrom. Vi i referensgruppen vill for var del tacka alla for ett gi- vande samarbete. Vi ar overtygade om att samarbetet kommer att ge frukt. Tillsammans med POMS-projektets andra rapporter kom- mer denna att medverka till att ge pensionärsomsorgerna en ny inriktning under 1980-talet. For referensgruppen for pensionären och Giving arhission Gunnar Nilsson Ingrid Andren utsedd av PRO utsedd av SFRF Herman Löfgren Baubro Barbro Wallgren Waligners utsedd av PRO utsedd av LHR For POMS-projektet you Jranson Kjell Ivarson Projektledare Stockholms läns landstings hälso- och sjuk- referensgrupper, dels för personal, dels för pen- várdsnämnd och Kommunförbundets länsavdel- sionärer och handikappade samt lokala projekt- ning driver gemensamt POMS-projektet, tidigare grupper för försöksverksamhet. Projektledare benämnt "Samverkan mellan landstinget och är Kjell Ivarson. Försöksledare är Ingalill Wahl- länets kommuner för att förbättra de äldres ström. levnadsförhällanden" Projektet leds av "Läns- kommittén för aldringsfrägor". Ordförande är landstingsrädet Bo Könberg och kommunal- radet Gösta Fagerberg. Länskommittén har Projektet stöds av delegationen för social forskning och statens rad för byggnadsforskning samt Arbetarskyddsfonden. 9 RESUME MILJöPROJEKTETS SYFTEN En viktia del i arbetet att underlätta for äldre och handi- kappade att bo i vanlig bomiljo är att förbättra miljon. For att kunna gripa sig an den frägan Da ett rationellt sätt be- hoves for det forsta en inventering av fördelan och bristen i miljon en bostadssocial inventering och en modell for hur den kan utföras. Vidare behövs en modell for hur man med kända fakta om miljon och med kand teknik kan genomföra ett programarbete for for- bättringar till grund for kommunens prioriteringar av ataarder. For att detta arbete skall kunna genomföras i demokratiska for- mer krävs slutligen en modell for en meninasfull samverkan mel- lan de boende och kommunens politiker och planerande personal. POMS-projektet arbetar med kommundelen som bas for studier och atgarder. Miljoprojektet har till syfte att söka utarbeta mo- deller for hur de här fragorna kan hanteras i den kommunala verkligheten genom praktiska försök i POMS-projektets fyra försöksomraden i Stockholms län. Försöksomrädena (kommunde- delarna) är Hallstavik i Norrtälje, Grusasen-Brunnsana i Söder- tälje, Rasunda i Solna och Handen i Haninge kommun. Miljoprojektet bestar av följande tva delar - att i studiecirkelform ta fram ett adekvat planeringsunder- lag for miljöförbättringar och ge förslag till innehall i en bostadssocial inventering - att med detta material som underlag utarbeta program for förbättringar i samverkan mellan berörda parter och inarbeta detta program i kommunens bostadsförsörjningsprogram och budget. PROGRAM FÖR MODELLARBETET Bostadssocial inventering Inventeringen bon utformas sa att den ger en god och lätt- fattlig bild av kommundelens möjligheter for äldre och handi- kappade manniskor att leva ett självständint liv. De fördelar och brister som kan pavisas utgor underlag for kommunens pla- nering av förbättringar. Inventeringen kompletteras med sär- skilda brukarundersökningar, som visar brukarnas personliga för- hallanden, problem och önskemal. Den bostadssociala inventeringen inriktas pa att ta fram upp- gifter om förhallanden i miljon som är av särskild betydelse for äldres och handikappades möjligheter att fungera i sin miljo, främst följande: - Bostädernas standard. - Fastighetsservicens utformning vid flerfamiljshus. - Närservicens outformning. 10 Serviceförsörjningen pa bostadsorten med speciell hän- syn till pensionärer (kommunala pensionarsomsorger, kommer- siell service, hälso- och sjukvard, fritidsservice och kul- turell service). - Boendemiljons kvalitet med hänsyn till möjligheterna for pensionärer att utova sina aktiviteter. Standarden pa de kollektiva kommunikationerna inom samt till och fran den egna kommundelen. - Möjligheterna till arbete och annan sysselsättning for pensionärerna. Ovrigt, främst buller-, luft och vattenfrägor, personlig säkerhet och förutsättningarna for sociala kontakter. Fran var och en av dessa huvudomraden har valts ut ett antal förhallanden (sociala indikatorer) som anger viktiga matt pa miljon kvalitet - sammanlagt ett 100-tal. Dessa indikatorer bildar en "checklista" for bostadssociala inventeringar for att belysa fördelar och brister i miljon. Inventeringsarbetet bor utföras av de äldre och handikappade själva i samverkan med kommunen. Detta av tva skäl. Dels vet pensionärerna bäst vad som ar problem i den egna kommundelen och har tid och intresse for att arbeta med sadana fragor. Dels innebär inventeringsarbetet ett sätt att fa inflytande pa planeringen av förbättrinaar av de egna levnadsförhällandena. Kommunens medverkan motiveras ocksa av tva skäl. Dels ar kom- munen beroende av sadan kunskap som grund for sin planering. Dels har kommunen lätt tillgang till en del basinformation om befolkning och bostäder mm i kommundelen som cirkelar- betet maste ha for att kunna genomföras. Hur studiecirklar kan ga tillväga for att i samverkan med kommunen genomföra sadana bostadssociala inventerinaar har projektet redovisat i ett studiematerial om kursbok och an- visningar for studieledare (se bilagorna 1-3). Sadana inventeringar har utförts i projektets fyra försöksomraden. Resultaten re- dovisas i särskilda rapporter med atgärdskatalogen (se bilagor). De pensionärs- och handikapporganisationer som ar represen- terade i POMS referensgrupp har vidare överenskommit med ABF:S och Vuxenskolans Stockholmsdistrikt om att prova samma cirkel- verksamhet utanfor försöksomr&dena. Under vintern 78/79 ge- nomförde de bada studieförbunden ett 30-tal sadana cirklar. Flertalet av dem redovisade resultatet i rapporter med nagon form av atgardskatalog. Upprustningsprogram Programarbetet utgar fran de beskrivningar av fördelar och brister i miljon som kommit fram vid miljöinventeringarna och brukarundersökningarna i omradena. Det drivs i samar- bete med pensionärerna i de aktuella kommundelarna och givetvis med ansvariga politiker och tjänsteman i berörda kommuner och förvaltningsomraden for landstingets hälso- och sjukvard. 11 Programarbetet inriktas pa atgärder for att oka förutsättning- arna for äldre och handikappade att bo kvar i sin invanda mil- jo. Arbetet utgar fran allmanna krav pa grundanpassning och arbetar även i övrigt genom att tillämpa kända fakta och känd teknik. Grundanpassningen gäller - gangvägsnät bostadshus och tomtmark - lokaler for allmänna ändamál. Eftersom modellarbetet inriktas pa att arbeta med kända fakta om miljon och känd teknik for förändringar, omfattan program- arbetet främst själva programarbetsprocessen. Da atskilligt av den teknik for förändringar som blir aktuell sannolikt inte är allmänt känd i kommunerna maste dessa redovisas. Detta mate- rial har ställts samman som allmänt kunskapsunderlag i en sär- skild rapport (se bilaga 9). Innehallet omfattar nuvarande plan- och byggrutiner, statliga utredningar, utvecklingsarbe- ten i urval och publikationer fran centrala organisationer. Hit räknas ocksa en konkret belysning ay "dimensionerande handi- kapp" och "grundanpassning" av miljon (gangvägar, entréer etc). Detta bakgrundsmaterial innehaller flertalet problemomraden i den fysiska miljon. Delar av bakgrundsmaterialet innehaller dessutom atgardsforslag, konsekvensbeskrivningar och metoder for planeringsprocessen. Det allmänna kunskapsunderlaget ut- gör aven sätt att budgetera atgärder i den kommunala hante- ringen. Det allmanna kunskapsunderlaget har behövts for att medvetandegöra personer som varit engagerade i projektet i olika roller, brukargrupper, referensgrupper, kommunala tjänsteman och politiker. Kunskaper om fördelar och brister i bostadsmiljon är ett spe- ciellt kunskapsunderlag. Det utgörs i det här fallet främst av resultaten fran bostadssociala inventeringar och fran bru- karundersökningar. Rapporten redovisar ocksa en metod att upprätta supprustnings- program. Med ovannämnda material som grund utarbetades inled- ningsvis en fotografisk "versiktsbeskrivning av miljoproblem i Hallstavik (den kommundel av försöken som hunnit längst). Samma teknik användes for att illustrera möjliga lösningar (se bilaga 10). Kommunens ansvar for programarbetet etablerades aenom att kom- munstyrelsen utsag en "teknisk" samverkansarupp for att ta fram konkreta forslag. En arbetsgrupp av pensionärer och handikan- pade, utsedda av de lokala pensionärs- och handikapporganisa- tionerna, samverkade med teknikgruppen. Förslagen har presen- terats for politikerna. Dessa har nu beslutat om ataarder, som nu finns i kommunens budget for de närmaste aren. I rap- porten redovisas exempel na kostnader for olika slags miljo- förbättringar, pa budgetering av atgärderna samt pa experi- mentombyganad med ny hiss i gammalt trapphus. ERFARENHETER Bostadssocial inventering De erfarenheter som gjorts vid försöken med bostadssociala inventeringar med särskild hänsyn till äldre och handikappades problem kan kort sammanfattas i följande tre huvudpunkter: 12 Försöken visar att det är fullt möjligt att genomföra meningsfulla sociala inventeringar enlict den modell som redovisats. Aven om prestationerna fran cirklarna är ojämna är resultatet lovande redan efter en vinters för- sök med självständiga studiecirklar bland pensionärer och handikappade. Studieförbunden liksom pensionärs- och handi- kapporganisationerna har ajort viktiga erfarenheter pa ett omrade som hittills i stort sett lämnats utanför det fri- villiga studiearbetet. Rapporterna visar att de största problemen for äldre och handikappade att bo kvar i vanlig bomiljo gäller tillgäng- ligheten i bostaden, i fastigheten och i närmiljon - att kunna na det man behöver na. - Kommunerna har annu inte tillräcklig beredskap for att medverka i bostadssociala inventeringar av den här typen. Det finns annu inte tillräcklig erfarenhet av samverkan med medborgarna i planeringsfrägor i den här speciella for- men. Annu aterstar att prova atskilliga detaljer saval i fraga om innehall som samverkansformer for att genomföra bostadssociala beskrivningar. Rapporten innehaller bl a följande synpunkter och forslag for den fortsatta verksam- heten. Innehallet i programmet liksom matmetoder m m behöver ses over ytterligare vid den fortsatta studieverksamheten i sam- verkan mellan representanter for brukare, studieförbund och kommuner, dvs en uppföljning och utvärdering i systematiska former under nagot ar - t ex en trearsperiod. Därvid bor eventuellt studeras pa vad sätt innehallet kan kompletteras sa att inventeringen avser alla boende. I fraga om arbetsformer konstateras att det tett sig natur- ligt att valja studiecirkelformen, som redan ar väletable- rad for studier och som redan har kostnadsfrägan löst ge- nom bidrag fran stat och kommun. Genom att skoloverstyrel- sen prioriterat studiematerialet utgar högsta möjliga stats- bidrag for det här cirkelmaterialet. For en framaingsrik fortsättning av bostadssociala inventerinar av studie- cirklar i samverkan med kommunerna framhalls dock foljande som viktiga förutsättningar: Kommunerna bor oka sin beredskap for att stimulera och hjalpa medborgargrupper av det här slaget att samla in och redovisa den information de anser viktig som underlag for miljöförbättringar. Kommunerna maste ocksa disponera sina planeringsinsatsen sa att de mer an tidigare kan fanga upp och dra nytta av kunskap som kommunen far pa det här sättet. Studieformen kan därigenom komma att ut- göra ett normalt inslag i kommunernas planeringsresur= ser. 13 Studieförbunden har hittills ringa erfarenhet av cirkel- arbete i denna speciella form. Mycket talar dock for att om det ska bli möjligt att ge nagot reellt innehall at talet om medinflytande i den kommunala välfärdsplaneringen är folk- bildningsverksamhetens aktiva medverkan nödvändig. Om studie- förbunden med framgang ska kunna organisera cirkelarbete av den här typen behöver de dock nagon form av förstärkning pa riks- och distriktsniva under nagot ar. Pensionars- och handikapporganisationerna tycks ha delvis samma problem som studieförbunden att med otillräckliga erfa- renhet och rutin ta hand om cirkelstudier av det här slaget. Samtidigt är det uppenbart att ur studieformen lätt kan ut- vecklas en naturlig och konkret form for medborgarinflytande pa samhällsförändringar som patagligt berör individerna. Un- der en övergängsperiod behöver därför pensionärs- och handi- kapporganisationerna viss förstärkning i första hand pa riks- och distriktsnivã. Upprustningsprogram Det eftersträvade resultatet av programarbetet har varit att na malet "en grundanpassad bomiljo". Därmed menas att de all- ra flesta manniskor supplever bomiljon som god och att även personer med funktionsnedsättningar kan orientera sig och förflytta sig mellan sin bostad, arbetsplats och lokaler for service, kultur och rekreation. For programarbetet har det främsta underlaget for upprustnings- program utgjorts av bostadssociala beskrivningar. De har va- rit konkret utformade och avläsbara i fysiska termer sasom gangvägnät, entréer, nya hissar i gamla trapphus och behov av nya lokaler etc. Det ovriga underlagsmaterialet är POMS ut- redningar, brukarundersökningar, personalpolitiska insatser m fl. Problemen som konstaterats genom de bostadssociala be- skrivningarna i forsöksomrädena har en viss allmän giltig- het. I övrigt har arbetsinsatsen gällt att initiera och följa upp de olika behövliga stegen i programarbetsprocessen sa att ett upprustningsprogram skulle kunna erhallas som refe- rensobjekt. For att na detta resultat har försöksomrädet i Hallstavik följts noga. Det har ocksa varit här som det kommunala intresset att na konkreta resultat varit störst. De olika stegen i programarbetsforloppet har beskrivits utförligt med de olika dokument som varit behövliga att ta fram. Till stor del har dokumenten tjänat ändamálet att beskriva de olika atgärdernas inverkan pa den fysiska miljön pa ett en- kelt och lättfattligt sätt. Man kan konstatera att arbetssättet gett önskat resultat, dvs kommunala beslut har tagits att starta grundanpassnings- atgarder som kommunen kan besluta om. De kommunala besluten gäller även att initiera upprustningsatgärder som andra huvudmän ska svara for, vilket ocksa pagar. Nagra föränd- ringar i miljon pa grund av besluten har annu inte kunnat 14 beskrivas. De atgärder som är aktuella i Hallstavik är upprust- ning av gangvägar och entréer, hissar i hisslösa hus, handikapp- anpassning, underhall och skötsel av exempelvis nya lokaler for befintliga verksamheter, uppsättande av vilbänkar, allmän toa- lett, telefonkiosk etc. En total grundanpassning i den beskrivna betydelsen "att även personer med funktionsnedsättningar kan orientera sig och förflytta sig mellan sin bostad, arbetsplats och lokaler for service, kultur och rekreation" har inte natts genom arbetet. Men väl ett första steg i den riktningen vilket ocksa var den realistiska avsikten. Arbetet i Handens försöksomräde har medverkat till att kommu- nen tagit beslut om att starta ett arbete i avsikt att rusta upp hela Haninge kommun. Erfarenheten av arbetet kan kortfattat sammanfattas i konsta- terandet att kommunernas kunskaper om mal och medel i den fy- siska miljöupprustningsplaneringen an sa länge är sma och att POMS arbete möjligen bidragit till att nagra kommuner fatt en nagot bättre framförhällning pa ett mycket angeläget omrade. Det behövs vidgade insatser inom kommunerna bade personella och ekonomiska. Det behövs ocksa djärva experiment i den fysiska miljon, statligt stödda, for att fa fram konkreta exempel med redovisning av erfarenheter, om kommunerna ska närma sig malet, en grundanpassad bomiljo som gör det möjligt for pensionärerna att lefter eget val bo kvar i invand miljo. Bade av humanitära och samhällsekonomiska skäl kommer detta att visa sig alltmer nödvändigt. Ansatserna hittills - bade fran statliga organ och inom kommu- nerna är tyvärr alltför tveksamma. I rapporten framförs följande forslag for uppföljning av den pa- började verksamheten for att fa större erfarenhet: 1. Fortsatta försök med bostadssociala inventeringar i nagra kommundelar. Försöken bor inriktas pa en uppföljning och ut- värdering i systematiska former under förslagsvis en trears- period av innehall och former for samverkan mellan brukare och kommunal personal. Därvid bor provas en samverkan mellan studiecirklar enligt POMS-modellen och kommunala planerare en- ligt kommunforbundets modell for 'sociala aspekter i samhälls- planeringen" - SAISP. Arbetet behöver inte begränsas enbart till äldre och handikappade utan kan ocksa omfatta andra grupper. 2. Fortsatta försök med programarbete for miljoupprustning enligt POMS-modellen i nagra kommundelar med särskild inriktning pa redovisning av planeringsunderlag, arbetet inom en teknisk ar- betsgrupp och samverkan mellan denna grupp och de inom kommunen som arbetar med social planering. Vidare bor arbetet inriktas pa att sätta in upprustningsatgärderna i kommunens bostadsför- sörjningsplaner. 3. For att studieförbund samt pensionars- och handikapporganisa- tioner ska kunna klara sa pass avancerad cirkelverksamhet behö- ver de nagon form av förstärkning pa riks- och distriktsniva under nagot ar. 15 MILJOPROJEKTETS SYFTEN Projektet pensionärsomsorg 1) i samverkan - POMS - omfattar för- sök pa olika omräden for att underlätta for personer med funktions- nedsättningar att med eller utan hjälp klara sig i sina bostads- omräden och i mindre grad an nu behöva anlita värdinstitutioner. En viktig del i det arbetet ar olika förbättringar i den yttre miljon for att kompensera handikapp av olika slag. I sin framställning om anslag till Statens rad for byggnadsforsk- ning (BFR) redovisas miljoprojektets syften och metoder relativt utförligt. I sammanfattning är innebörden följande: En fullgod pensionärsomsorg maste innefatta saval personlig service och hjälp av olika slag som en anpassning av de yttre levnadsförutsättningarna lefter pensionärernas 2) behov. For att kunna beakta den senare fragan pa ett framgängsrikt sätt behövs ett avsevärt bättre planeringsunderlag an idag. En planering av miljoförbättringar i vid mening förutsätter god kunskap bade om pensionärernas resurser och problem och om eventuella brister i den yttre miljon, inklusive bostäderna. För att skaffa fram detta planeringsunderlag arbetar POMS-projektet med följande tva typer av inventeringar och beskrivningar. Brukarundersökningar kommundelsvis med ett urval pensionärer och handikappade for att belysa deras personliga förhallanden, problem och önskemal. De genomförs som intervjuundersökningar och bekostas av Delegationen for social forskning. Beskrivning av yttre levnadsförutsättningar eller miljöbe- skrivning kommundelsvis. Det gäller främst bostadsförhallanden, serviceförsörjningen och atkomligheten for personen med rörelse- hinder. De äldre och handikappade förutsätts själva delta i be- skrivningarna i samverkan med kommunen. Projektet avser att prova studiecirklelformen for verksamheten och samverkar därvid dels med studieförbunden, dels med pensionärs- och handikapporganisa- tionerna. Avsikten är att resultaten fran dessa beskrivningar läggs till grund for program om atgärder for att förbättra miljön och oka förutsättningarna for äldre och handikappade att bo kvar i vanlig bomiljo. Programarbetet skall utga fran allmanna krav pa grundan- passning och skall även i övrigt arbeta genom att tillämpa kända fakta och känd teknik. Grundanpassningen gäller - gangvägnät - bostadshus och tomtmark lokaler for allmanna ändamal. 1) Tjänster, service och vard, som landsting och kommun till- handahaller pensionar, kallas i fortsättningen pensionärsomsorger. 2) Ordet pensionär används här omväxlande meduttrycket äldre och handikappade som sammanfattande begrepp for alders- och för- tidspensionären samt for personer, som har nedsatta funktioner utan att vara pensionärer. 16 Programarbetet skall följas av planarbete. Kommunen tar ansvar for detta, men projektet ställer resurser till förfogande om kommunen sa önskar. Resultaten skall inarbetas i den kommunala budgeten. Programarbetet sker i samverkan med företrädare for brukarna, berörda personalgruppen och kommunens planerings- organ. De olika momenten i projektet syftar till att astadkomma gene- rella modeller for hur arbetet i olika faser kan ga till ifräga om saval innehall som arbetsformer och dokumentation. Det här aktuella projektet bestar av följande tva delar - att i studiecirkelform ta fram ett adekvat planering- underlag for miljöförbättringar och ge forslag till inne- hall i en bostadssocial inventering att med detta material som underlag utarbeta program for förbättringar och inarbeta detta program i kommunens bostadsförsörjningsprogram och budget. Projektet genomförs som forsöksverksamhet i fyra kommundelar; Hallstavik i Norrtälje, Grusasen-Brunnsäng i Södertälje, Rasunda i Solna och Handen i Haninge kommun. Inventeringens uppgift är att precisera miljöproblem for per- soner med funktionsnedsättningar som bör lösas genom olika at- gärder. Beskrivningarna bor därför utformas sa att de ger en god och lättfattlig bild av kommundelens möjligheter for äldre och handikappade manniskor att leva ett självständigt liv. De fördelar och brister som kan pavisas utgör underlag for kom- munens planering av förbättringar. Programarbetet utgar fran de beskrivningar av fördelar och brister i miljon som kommit fram vid miljöinventeringarna och brukarundersökningarna i omradena. Det drivs i samarbete med pensionärerna i de aktuella kommundelarna och givetvis med an- svariga politiker och tjänsteman i berörda kommuner och för- valtningsomraden for landstingets hälso- och sjukvard. Program- arbetet har formulerat sitt syfte pa följande sätt: "Malet är att förbättra pensionärernas möjligheter att lefter eget val bo kvar i sin invanda miljo och att bättre an nu kunna paverka denna. Arbetet inriktas pa att i samverkan med bl a pensionärerna succesivt grundanpassa bomiljon i de fyra kommun- delar som är POMS-projektets försöksomraden. Grundanpassning innebär att de allra flesta människor upplever bomiljön som god och att personer med funktionsnedsättningar kan orientera sig och förflytta sig mellan sin bostad, arbetsplats och lo- kaler for service, kultur och rekreation. Gangvägsnätet far inte ha hindrande höjdskillnader. Bostadshus, bostäder och lokaler ska vara tillgängliga for rullstolsbundna personer. Inriktningen är alltsa att förändra de äldre miljoerna sa att de bättre tillgodoser dagens standardkrav och behov." 17 Med hänsyn till kompetensen hos de tva projektansvariga som engagerats for arbetet har projektet delats upp i tva delar i inbordes samverkan, miljöbeskrivninger med Gunnar Asvärn som projektansvarig och programarbetet med Sten Söderstrom som projektansvarig. Projektledaren for POMS-projektet i sin helhet - Kjell Ivarson - har svarat for samordning och for huvuddelen av kontakterna med kommunerna och med ovriga grupper som sam- verkat i arbetet. Under den tid som anslagits at försöken har det varit möj- ligt att utifran projektets modellförslag prova tillämp- ningen i de fyra försöksomradena. I fraga om miljoinvente- ringarna har ocksa gjorts försök att prova den framtagna modellen i ett antal kommuner i Stockholms län utanfor for- söksomradena. 2 - T2