Ask the Scholar
Document scope · 1 page
Scholar
Ask about this object, its catalog metadata, its source description, or the page inventory.
For page-specific OCR and visual context, open one of the page chats.
Scholar Source Context
Document identity
localId
404516582
label
Miscellaneous Sweden Trip Information [1971-1981] [16]
core
doc
dtoType
document
citationUrl
pageCount
1
Source metadata
id
404516582
contentType
document
title
Miscellaneous Sweden Trip Information [1971-1981] [16]
citationUrl
collections
Lex Frieden Collection: Records on Disability Rights
International Records
imageCount
1
hasImages
yes
source
import
hasTranscription
no
Source extras
naId
404516582
levelOfDescription
fileUnit
recordType
description
ocrSource
nara-archive
Single page context
seq
1
pageIndex
0
type
document
mediaId
7adf4e0980ba2967
ocrText
Originally Processed With FOIA(s):
FOIA Number:
S
S
FOIA
MARKER
This is not a textual record. This is used as an
administrative marker by the George Bush Presidential
Library Staff.
Record Group/Collection: Donated Historical Materials
Collection/Office of Origin: Frieden, Lex, Collection
Series:
International
Subseries:
Countries
OA/ID Number:
52048
Folder ID Number:
52048-008
Folder Title:
Miscellaneous Sweden Trip Information [1971-1981] [16]
Stack:
Row:
Section:
Shelf:
Position:
G
5
2
7
6
GYMNASTIK
ett kompendium for lärare som undervisar
elever med rörelsehinder
Birgitta Forsberg, Henning Svendsen
i samarbete med
skoloverstyrelsen och rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel for rörelsehindrade,
RPH-RH, Bräcke Östergard, 41722 Göteborg.
1
INNEHALLSFöRTECKNING
FÖRORD
S 2
SÖ:s FOLDER OM SPECIALGYMNASTIK (blatt titelblad)
S 3
MEDICINSK INFORMATION
(gult)
S 5
RAD TILL LÄRAREN
HUR BOR SPECIALGYMNASTIKEN UTFORMAS?
(grönt)
S 16
0VNINGSFöRSLAG FOR RöRELSEHINDRAD ELEV
INTEGRERAD I VANLIG KLASS
(rött)
S 25
OVNINGSFöRSLAG FOR RöRELSEHINDRADE
ELEVER I GRUPP ELLER INDIVIDUELLT
(blatt)
S 40
PERCEPTION OCH MOTORIK
(gult)
S 70
HALLIWICKSIMNING
(grönt)
S 83
TEKNISKA HJALPMEDEL OCH ANNORLUNDA
IDROTTSREDSKAP
(rött)
S 90
LITTERATURFöRTECKNING
S 93
FILMER
S 97
ADRESSER
S 98
MEDICINSK ORDLISTA
S 99
2
FÖRORD
Detta kompendium är utfört hösten 1978 och varen 1979
pa uppdrag av rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel
for rörelsehindrade, RPH-RH och skolöverstyrelsen.
Delvis har arbetet utförts som specialarbete pa den
kurs vi deltagit i, "Specialpedagogik", Högskolan, örebro,
under varterminen. 1979.
Kompendiet riktar sig främst till lärare som skall un-
dervisa elever med rörelsehinder.
Vi har försökt ge tips och rad för gymnastikundervis
ning med integrerade elever i vanlig klass och för rö-
relsehindrade elever i grupp eller enskilt.
Det är var förhoppning att förutom läraren även föräld-
rar, personal, klubbar och inte minst de rörelsehindra-
de själva skall ha användning av detta häfte.
Kompendiet är dels en revidering av tidigare befintligt
material och dels en nyskrivning beträffande fragor och
erfarenheter som kommit fram under senare ar, da fler och
fler lärare mött de rörelsehindrade eleverna i sin under-
visning.
örebro och Göteborg i maj 1979.
Birgitta Forsberg
Henning Svendsen
STIMULANS OCH STÖD I GYMNASTIK
3
STIMULANS OCH STÖD I GYMNASTIK
(Ur SÖ:s folder om specialgymnastik)
Vad är det?
Jo, anpassad skolgymnastik.
För vilka?
För
Kalle som är blyg
Olle som är överviktig
Lisa som är rädd
Karin som inte vill byta om
Ann-Charlotte som har astma
Pelle som sitter i rullstol
Arne som ser daligt
Stina som har svärt att sitta still
och for manga, manga andra
Vem tar hand om de här
eleverna i gymnastiken?
Jo, gymnastikläraren.
Vilka tar initiativ till
och planerar denna stöd-
undervising?
Det kan vara:
Klassläraren eller gymnastikläraren
Skolsköterskan
Skolläkaren
W
Kuratorn
Skolpsykologen
Elevvardskonferensen
eller Eleven och dennes Föräldrar
När planeras special-
gymnastiken?
Planeringen sker pa varen i god tid
före nästa läsars början, da för-
stärkningsresursen fördelas. Men
det bör ga att ordna även under paga-
ende läsar.
Hur dags pa dagen?
Under skoldagen pa lämplig tid för e-
lever och lärare, 1-2-3 gänger/vecka.
4
Ar man ensam eller i
grupp?
Bade och! Kanske en liten grupp
som passar ihop!
Kan man ha bade ordinarie
gymnastik och specialun-
dervising i gymnastik?
Ja, eller enbart specialgymnastik
om det passar bäst.
Vad händer pa special-
gymnastiken?
Man provar sig fram med aktiviteter
av skiftande slag.
Simning
I
Gymnastik
Skidäkning
Lek
Badminton
Bollspel
Ringlek
Varför är man med i spe-
cialundervisning i gymna-
stik?
För att bli av med sina gymnastik-
problem.
För att orka mera och fa ett bättre
självförtroende.
For att lära känna sig själv, sin
kropp och sin rörelseförmäga.
För att hitta de aktiviteter man
trivs med och som man passar för.
For att bättre kunna delta i olika
aktiviteter tillsammans med andra.
MEDICINSK INFORMATION
5
MEDICINSK INFORMATION
Rörelsehinder
S 6
Krampsjukdomar
S 9
Astma
S 11
Övervikt
S 14
Definition av begreppet handikapp
"Handikapp är följden av sjukdom, olycksfall eller medfödda
defekter, som hindrar människor att fungera i hem, arbete,
lek och skola pa ett for aldern normalt sätt".
Definition av begreppet rörelsehinder
Med rörelsehindrad menar man i vidaste bemärkelse varje in-
divid som av nagon anledning har svarigheter att förflytta
sig eller som har inskränkt möjlighet att helt eller delvis
använda sina rörelseorgan Bland barn och ungdomar finner
man huvudsakligen rörelsehinder beroende pa
l. Skador i centrala nervsystemet, vilka i sin tur ger dalig
muskelfunktion.
2. Sjukdomar i muskulaturen, ofta av pregredierande typ.
3. Extremitet - eller ledskador av varierande grad samt
4. Försenad motorisk utveckling pa grund av en allmän
utvecklingsstörning.
(Dr Ingemar Olow)
6
Utdrag ur Skolöverstyrelsens kompendium nr 6,Olow:
"Rörelsehindrade barn och ungdomar - deras behandling och
vard".
RöRELSEHINDER
Etiologi
Orsakerna till ett rörelsehinder är salunda mycket olika
Skador pa centrala nervsystemet kan uppkomma tidigt, oftast
under fosterlivet eller i samband med förlossningen, och
leder da till sa kallad CP-skada. En sadan kan ocksa uppkomma
senare under de första barnaáren pa grund av infektioner i
eller trauma mot nervsystemet. Tumörer i hjärnan kan ocksa
leda till en likartad bild. Skador pa ryggmärgen kan bero pa
en medfödd missbildning - ryggmärgsbräck - eller pa direkta
traumatiska skador eller pa tumörer.
Muskelsjukdomar kan ge sina första symtom vid födelsen men
ofta inte förrän upp mot sjuärs-aldern. De är oftast ärft-
liga och har ett fortskridande förlopp, även om detta i-
bland kan sträcka sig över artionden, manga ganger med langa
perioder av stillastaende.
Extremitets- och ledskadorna kan ocksa ha en varierande genes
Mest kända är missbildningarna hos de sa kallade neurosedyn-
barnen, men även utan känd orsak kan dessa missbildningar fö.
rekomma. Det finns ocksa särskilda sjukdomar som karakteriseras
av deformiteter i leder och ben, och naturligtvis kan ocksa
trauma av skilda slag leda till svara handikapp
Cerebral pares (spastiska barn, CMR-barn, Littles sjukdom)
Den cerebrala paresen är i första hand ett motoriskt handi-
kapp, lat vara att rörelserubbningarna kan vara olika fram-
trädande och ibland andra symtom, ex utvecklingsstörning,
dominerar
Vad är det da, som är gemensamt för alla fall av cerebral
pares? Jo, det är en förändring i musklernas spänningstill-
stand, i deras tonus. Denna kan vara förändrad pa tre olika
sätt.
1. Hyperton, det vill säga en ganska konstant ökning av muskel-
tonus som under arens lopp kan ge kontrakturer och felställ-
ningar.
Denna grupp motsvarar i stort sett den tidigare nämnda
spastiska gruppen.
2. Hypoton, det vill säga nedsatt spänningstillstand i muskler-
na. Denna typ är renodlad mycket sällsynt, oftast finner
man den endast under de första levnadsáren som ett för-
stadium till ataxier eller lätta atetoser, se nedan.
3. Tonusväxling, är ett tillstand där tonus pa ett ganska
regelbundet sätt varierar fran ena stunden till
den
andra. Ofta är detta tillstand kombinerat med ofrivilliga
rörelser och en del primitiva reflexer
Karakteristiskt för dessa barn är att de är alldeles slap-
pa, när de sover.
En fjärde grupp, ehuru även den sällsynt, är den rent
normotona, som har ofrivilliga rörelser och som kan be-
tecknas som rena atetoser.
Därmed kommer vi in pa den andra indelningsgrunden nämligen
rörelsemönstret. Där har vi först de
I
rena atetoserna som har skruvande rörelser i armar och
ben, grimaserande mimik, ofta dreglande och med sludd-
rigt tal.
II chorea-atetoserna (chorea = danssjuka) med mer slängande,
vviga.rörelser, oftast utförda i de stora lederna. Des-
sa koordinationsrubbningar ser man ofta tillsammans med
tonusväxlingssyndromet.
III ataxierna, vilket innebär ett tillstand, där de mest
framträdande symtomen är balansrubbning och tremor, som
visar sig i darrande handrörelser och sa kallad in-
tensionstremor. Ofta är muskeltonus normal eller ned-
satt i dessa fall. Den sista gruppen i denna. avdelning-
en kallas för
4.
Dysequilibrium varmed menas oförmaga att avgöra kroppens
ställning i rummet
Den tredje indelningsgrunden är den rent anatomiska lokalisa-
tionen.
Vid föreliggande hypertonus talar vi om
1. tetraplegi, när praktiskt taget all muskulatur är enga-
gerad, alltsa inte bara extremiteterna.
2. diplegi, när benen är mera' angripna än armarna.
3. hemiplegi, med engagemang av den ena sidans arm och
ben, och
4. mohoplegi, med endast en extremitet angripen.
Detta senare tillstand är mycket ovanligt
Komplicerande handikapp vid cerebral pares
Utvecklingsstörning, talrubbning, tuggnings- och sväljnings-
besvär, hörselskada, ögonfel, kramper. Det är inte sa egen-
domligt att ett hjärnskadat barn far kramper. I stora under-
sökningar finner man att - om man bortser fran kramper under
nyfödds-perioden - ungefär 25% av alla CP-barnen har kramper
i en utsträckning, som fordrar behandling. Vanligtvis rör det
sig om stora kramper av den typ som vi kallar grand mal. De
kan variera i frekvensen fran flera om dagen till ett anfall
med veckor eller manaders mellanrum
En annan typ av kramper kallas petit mal. Dessa yttrar sig i
korta medvetande-rubbningar, som ibland endast varar nagon se-
kund, med eller utan smaryckningar i ansiktsmuskulaturen el-
ler i extremiteterna. Ibland märks de endast genom att barnet
blinkar och vänder ögongloberna uppat. Andra ganger visar
det sig flera minuter langa rubbningar i medvetande, barnet
verkar franvarande, stirrar framför sig men.har inga ryck-
ningar och ramlar inte heller omkull. Petit mal-attackerna
är ibland mycket frekventa, ett 100-tal per dag eller mer
och de är ofta mera svrbehandlade än de stora grand malanfal-
len.
Se mer krampsjukdomar.
8
Ryggmärgsbrack (spina bifida
)
Det rör sig här alltsa inte om en förvärvad skada utan om en
medfödd missbildning. Orsaken till denna vet man inte. Tro-
ligen rör det sig om en ärftlig, i varje fall familjärt upp.
trädande sjukdom
Missbildningen visar sig som en bristande slutning av rygg-
märgskanalen, där denna omsluter ryggmärgen. De hinnor, som
lomger ryggmärgen, ligger blottade utan hudbetäckning och des-
sa hinnor buktar ut som en större eller mindre säck, ett
brack. Ryggmärgen är inom detta omrade ofta missbildad och
de fran denna del utgaende nervtrádarna skadade
Som en komplikation till spina bifida finner man i ungefär
80% av alla fall störningar i hjärnvätskans cirkulation, vil-
ket obehandlat, leder till vattenhuvud (hydrocephalus - se
nedan) Ryggmärgsskadan för med sig mer eller mindre utbred-
da förlamningar, en nedsättning av känseln, sensibiliteten,
och en förlamning av urinblasa och ändtarm. Komplikationer
i form av felställningar i fötterna, höftledsluxationer,
svarläkta trycksar, deformiteter i ryggraden samt kroniska
urininfaktioner är inte ovanliga.
övriga sjukdomar inom centrala nervsystemet
är Friedreichs ataxi, barnförlamning, tumörer, olycksfall.
Muskelsjukdomar
Bland de mer sällsynta orsakerna till ett motoriskt handikapp
räknar vi muskelsjukdomar, oftast med ett progredierande för-
lopp
Den viktigaste är muskeldystrofin. Det är en ärftlig sjukdom.
Den debuterar i allmänhet, när barnen är mellan 5 - 7 ar, och
de första symtomen är en langsamt tilltagande svaghet i stör-
re muskelgrupper. Barnen blir trötta, när de gar, far svarig-
het att resa sig fran sittande, maste liksom "klättra" upp
med stöd av armarna. Muskelsvagheten tilltar under loppet av
nagra ar och redan- efter 3 - 5 ar blir de sämre, i allmänhet
rullstolsbundna
Sa smaningom drabbas även finmotoriken när de mindre muskler-
na angrips. Svaghet i bröstkorgen och ryggens muskler leder
till deformeringar och sned rygg eller kutrygg.
Sjukdomen
är starkt könsbunden, det är mycket sällan som flickor far
den.
Det finns för närvarande ingen specifik behandling för den-
na sjukdom. Man kan dock fördröja processen med en aktiv sjuk-
gymnastikbehandling.
Varje sängläge, även under kortare tid, kan a andra sidan med-
föra en snabb försämring. Barnen skall salunda hallas aktiva
och klara sig själva sa langt som möjligt. Detta gäller även
när handikappet natt sadan svärighetsgrad att patienten blir
rullstolsbunden.
9
KRAMPSJUKDOMAR
Epilepsi
Det finns ca 60.000 människor som har epileptiska symtom
av nagot slag.
Ett anfall inträffar när en grupp av hjärnceller blir alltför
aktiva och da det välordnade samarbetet rubbas. Den alltför
starka cellaktiviteten kan vara begränsad till ett omrade
eller ocksa kan den sprida sig till andra delar av hjärnan.
Ofta ökas cellverksamheten i hela hjärnan och alla hjärnans
olika delar omfattas da av anfallet. När anfallet är slut,
atergar hjärncellerna till det harmoniska samarbetet. Att
upptäcka den verkliga anledningen till hjärncellernas plöts-
liga alltför höga aktivitet, kan vara svart.
Alla människor kan raka ut för ett anfall om deras hjärncel-
ler utsätts för tillräckligt starka stimuli. I manga fall kan
man inte konstatera nagra tecken pa skador eller sjukdomar
i hjärnan som skulle kunna förklara hjärncellernas ökade akti-
vitet. Hos andra finner man orsaken till anfallen i samband
med en hjärnskada som kan ha inträffat före, under eller strax
efter födelsen. Hjärnskador som inträffat efter spädbarns-
aldern kan även orsaka benägenhet för epileptiska anfall.
Dessutom kan sjukdomar som inte tycks ha nagot samband med
hjärnan, orsaka anfall genom att förändra halten av kemiska
ämnen, som t ex socker och kalk i blodet. En bestämd mängd
av dessa ämnen är nödvändig för att hjärnan skall kunna funge-
ra normalt.
Det är viktigt att man har klart för sig att själva anfallen
inte leder till mental efterblivenhet.
Ordet "epilepsi" skapar ofta en oresonlig och oberättigad
rädsla hos manga människor. Dessa personer är okunniga om
de verkliga förhällandena och de bör informeras om begrep-
pet "epilepsi", annars finns risk for att dessa människor
kan försvara tillvaron för epileptikerna.
Grand mal
Oftast förlorar man snabbt medvetandet, varefter kramper upp-
träder. Musklerna blir spända, även en del ryckvisa rörelser
i armar och ben förekommer. ögonen kan vändas uppat och van-
ligen halles käkarna sammanbitna. Ansiktet kan bli blekt el-
ler blaaktigt under en kort stund. Man kan väta pa sig, bita
sig i tungan eller kinden. Vanligen varar anfallet endast
nagon minut. Efterát blir man trött och sömnig, förvirrad och
kan klaga över huvudvärk. Man faller i djup sömn och ofta
minns man ej att man haft ett anfall.
Petit mal
Uppträder vanligen endast i barndomen och försvinner vid vuxen
alder. De bestár av plötslig förlust av kontakten med omgiv-
ningen och varar nagra sekunder utan att patienten faller om-
kull. För andra ser det ut som om man "drömmer" under dessa
anfall. Ofta blinkar personen med ögonen. Svaga ryckningar
i armar och ben kan även förekomma.
10
Psykomotoriska anfall
Vanligen bestár dessa anfall av upprepade automatiska rörel-
ser i samband med fördunklat medvetande. Man plockar pa sina
kläder eller gör tuggande rörelser med munnen eller locksa
utförs mer invecklade rörelser. Anfallet varar nagon minut.
Personen verkar därefter förvirrad under en kort stund.
Kort uttryckt
skulla man kunna säga att epilepsi är en störning inom hjär
nan som visar sig i vanligen upprepade och kortvariga anfall.
Anfallen kan växla i utseende fran dramatiska stora anfall,
grand mal, med total medvetandeförlust och ryckningar i ar-
mar och- ben, till omärkbara kortvariga störningar, absenser
eller petit mal.
Vid ett eventuellt anfall
- Se till att personen ligger och han ej kommer att sla
sig under krampen. Lös upp atsittande kläder.
Om tuggningar uppkommer, försök da att sätta nagot tämli-
gen mjukt t ex en hoprullad näsduk mellan de främre kind-
tänderna. Ar munnen sluten, tvinga ej upp den. Tandskador kan
da uppkomma.
Vill personen sova lefter anfallet, lämna honom ostörd och
ordna det sa bekvämt som möjligt. Försök ej att väcka
personen under anfallet.
Försök att vara lugn da ett anfall uppträder. Det hela gar
ju för det mesta över av sig själv. Bara när serier av an-
fall eller da mycket langvariga anfall uppträder blir det
nödvändigt att kontakta läkare.
11
ASTMA
Utdrag ur SÖ: "Specialgymnastik - medicinsk information".
Artikeln "Astma"
av Bengt O Eriksson och Viggo Graff-Lonnevid
Astma är barnaalderns vanligaste kroniska sjukdom och före-
kommer hos ca 1,4% av svenska skolbarn. Sjukdomen debuterar
till 80% före skolstarten vid 7 ars alder. Astmapatienterna
svarar för ca 10% av jourfallen pa ett barnsjukhus. Astma
räknas till de allergiska sjukdomarna och i 40-70% av fallen
föreligger ett ärtfligt anlag, nagon av föräldrarna har eller
har haft allergiska besvär i en eller annan form som t ex
eksem, astma, hösnuva eller nässelfeber.
Att vara allergisk innebär att man har en ökad benägenhet att
reagera med överkänslighetsreaktioner för vissa ämnen (aller-
gener), som normalt finns : omgivningen i ytterst sma mängder
och vilka en icke allergisk individ väl tolererar. Hos barn
med astma utlöses besvären vanligen av ämnen som kommer in
i kroppen via andningsvägarna, S k inhalationsallergener.
Vanligast bland dessa är ämnen som damm, mögel, djurepitel
(partiklar av hud och har) samt pollen. Även födoämnen sasom
fisk, ägg, mjölk, nötter, skaldjur och vissa grönsaker kan
utlösa astmabesvär liksom infektioner i de övriga luftvägarna
samt exposition för irriterande gaser sasom t ex tobaksrök,
starka lukter och kall luft. En del barn far även astmabe-
svär i samband med starka känsloyttringar som skratt eller
grat samt ibland vid fysisk ansträngning. Barn med uttalad
allergibenägenhet kan fa astmabesvär vid kontakt med kamra-
ter som rider eller som har djur hemma.
Det är mycket viktigt att känna till de S k tröskelmekanis
merna. Dessa innebär att man ibland under gynnsamma förhallan-
den kan klara kontakt med ett allergen (t ex hund) som man är
känslig for, men att man under andra förhallanden, i samband
med övre luftvägsinfektioner eller psykisk obalans kan reage-
ra med astmabesvär vid exposition för samma allergen. Tröskeln
sänks i samband med luftvägsinfektioner, sa att astmaanfallet
lättare utlöses. Det är salunda av största betydelse att den
miljö som barnet vistas i saväl hemma som i skolan är sa fri
som möjligt fran sadana ämnen som kan tänkas utlösa allergiska
reaktioner.
Vid astma är den allergiska reaktionen i första hand lokali-
serad till de sma bronkförgreningarna och innebär ett försva-
rat andningsarbete speciellt vad gäller utandningsfasen.
Det föreligger en ökad spänning i de muskler som omger de sma
bronkerna samt slemhinnesvullnad och ökad produktion av segt
slem i andningsvägarna. Utandningsfasen är förlängd och ibland
ofullständig. De karakteristiska besvären hos astmabarn är
salunda ansträngd, förlängd och ofta väsande, pipande utand-
ning. För att kunna genomföra utandningen tar barnen andra
muskelgrupper än diafragmamuskulaturen till hjälp, sasom
bröstkorgsmuskulatur och halsmuskulatur (de auxilära muskler-
na). Om astmabarnets besvär varit relativt uttalade och pa-
gatt längre tid, uppstar ofta en karakteristisk bröstkorgs-
förändring med frambuktande bröstben (tunn-formad thorax) ./
12
Dessa barn gar ocksa ofta omkring med uppdragna axlar pa grund
av felaktigt muskelarbete.
Astma hos barn kan vara av mycket varierande svarighetsgrad,
fran relativt obetydliga till utomordentligt svara, tidvis
livshotande tillstand. Hos majoriteten av barn med astma är
sjukdomen dock relativt beskedlig och kan med miljösanering
och lämpliga mediciner hallas under kontroll. Hur barnets
astmabesvär kommer att utvecklas beror till stor del pa den
behandling och omvardnad som barnet far. I de flesta fall,
där man har barnets astmaläge under kontroll, har man trots
ökat utandningsmotständ och mer eller, mindre uttalade and-
ningsbesvär ett normalt gasutbyte i lungorna, syresättningen
av blodet sker normalt liksom kolsyreavgivandet. Vid tillstand
av svar astma rubbas dock även dessa väsentliga funktioner.
HUR SKALL MAN STÄLLA SIG TILL ASTMABARNETS DELTAGANDE I SKOL-
GYMNASTIKEN?
Tidigare var det mycket vanligt att astmabarn rutinmässigt blev
befriade fran skolgymnastiken, sannolikt beroende pa en över-
beskyddande attityd fran föräldrar, lärare och läkare. Man var
rädd för att den fysiska ansträngningen skulle utlösa astma-
besvär. Denna ängslan överfördes ocksa i viss man till barnet.
Manga barn blev fysiskt sett invalidiserade av denna överbe-
skyddande attityd.
Under senare ar har fysisk träning av astmabarn under kontrol-
lerade former företagits under längre perioder och barnen har
da regelbundet kontrollerats av barnläkare. Resultatet av des-
sa träningsstudier visade att om man lägger upp träningspro-
grammen pa rätt sätt, ökar barnens förmaga att delta i gymna-
stiken. Astmabarnens självförtroende ökade och de kunde sa
smaningom halla jämna steg med sina friska kamrater i de fles-
ta avseenden.
Man anser numera att astmabarn ej rutinmässigt skall befrias
fran skolgymnastiken. De skall delta efter egen förmaga och
endast befrias fran pafrestande tävlingsmoment och mera an-
strängande löpningspass. Skulle astmabesvär uppsta under ett
träningspass är det mycket viktigt att övningen omedelbart av-
bryts, barnet far inta den ställning som känns bäst samt att
tidigare inlärd andningsteknik används. I praktiskt taget alla
fall gar andningsbesvären över pa 5 - 10 minuter. Skulle be-
svären ej ge sig tas kontakt med skolsköterska, skolläkare
eller barnets behandlande läkare. Ta reda pa om barnet har
nagra astamediciner med sig, vanligen spray eller tabletter.
13
När det gäller astmabarnens deltagande i skolgymnastiken
bör man halla en del fakta i minnet.
a. Dammiga och fuktiga (mögliga) inomhuslokaler kan provoce-
ra astmabesvär. Vattvättning av golven är önskvärt. Se till
att inga gamla gymnastikkläder hänger framme.
b. Under pagaende pollensäsong april - juni kan barn med
hösnuva ha svart att klara aktiviteter utomhus.
C.
Allergibarn som är förkylda far lättare astma vid fysisk
ansträngning och bör befrias fran gymnastiken tills de
är friska.
d. Exposition för kyla vintertid kan utlösa astmabesvär.
e. Uppvärmning bör ske i ett lugnare tempo.
f.
Respektera alltid ett astmabarn som ej vill delta i en
särskild ovning.
g.
Kan klassens gymnastik schemaläggas direkt efter städning
av salen är det bra. (Anm. författarna).
För astmabarn som ej klarar eller av nagon orsak ej vill vara
med i den ordinarie skolgymnastiken har specialgymnastikens
sin givna plats. Gymnastik i denna form som är speciellt till-
rättalagd for astmabarnet kan bryta barnets ängslan för kropps-
ansträngning och oka dess självförtroende och ge barnet en
bättre kondition. Atergang till den ordinarie gymnastiken kan
efter ett par terminers specialgymnastik vara möjlig.
Samarbete mellan skolläkare, skolsköterska, lärare och barnets
behandlande läkare är i dessa fall nödvändigt.
Litteratur
Tidskrift i gymnastik nr 10. 1971.
Fysisk träning av en grupp astmapojkar.
Phoebe Bjur, Viggo Graff-Lonnevig.
Fysioterapeuten nr 12, Oslo 1972.
Fysisk träning av barn med astma.
Phoebe Bjur. Viggo Graff-Lonnevig.
Svensk idrott nr 9, 1971.
Astmapojkar pa träning i Valadalen.
Bengt Eriksson, Viggo Graff-Lonnevig.
14
OVERVIKT
Utdrag ur SÖ:s "Specialgymnastik - medicinsk information".
Artikeln "Övervikt och fetma"
av Göran Sterky
Fetma är idag den vanligaste kända näringsrubbningen hos
barn i de ekonomiskt högt utvecklade länderna. Detta kan
pastas trots att det föreligger betydande svarigheter att
definiera fetma i kvantitativa termer. Energibehovet och
energiutgifterna är individuellt olika alltifran födelsen.
Barn och ungdom har i jämförelse med vuxna ett högt energiin-
tag per kg kroppsvikt. Det är ocksa känt att ju yngre barnet
är desto högre är energiförbrukningen vid ett visst bestämt
arbete. Den hastighet med vilken tillväxten sker i en be-
stämd alder har ocksa stor betydelse vid skattningen av ett
barns födobehov. Aptiten är for det stora flertalet friska
individer ett synnerligen välavstämt instrument som anger
det aktuella energibehovet langt säkrare än nagot tabellvär-
de. Trots detta förekommer i inte sa liten omfattning över-
vikt och fetma hos barn och ungdom. Skolhälsovarden som sedan
länge utfört ett värdefullt arbete inom detta omrade, skulle
troligen kunna göra än en effektivare insats.
Hos redan överviktiga eller-feta barn har upprepade undersök-
ningar visat, att det genomsnittliga energiintaget med föda
inte är större än hos normalviktiga jämnariga. En tendens
föreligger dock till att feta barn har ett ökat intag av kol-
hydrater. Detta kan i sin tur vara en bidragande orsak till
den överproduktion av insulin som konstaterats hos feta indi-
vider. Sadana förändringar, liksom en del andra metaboliska
störningar, är samtliga reversibla, d V S kan aterställas
till normalstandet efter uppnadd normalvikt. Trots att barnet
inte äter mer än jämnariga, är det ända i allmänhet för mycket
för att en viktminskning skall kunna ske. Barnet behöver sa-
ledes inte äta mycket för att äta för mycket. Förklaringen
härtill är att energiförbrukningen hos feta barn i allmän-
het är lägre än hos jämnariga. Bade den fysiska arbetsför-
magan, d V S konditionen, och de dagliga energiutgifterna har
visat sig i svenska undersökningar vara lägre än hos normal-
viktiga jämnariga. Tendensen till minskning av energiutgifter-
na under uppväxtaren visar sig bl a ocksa i att normalvikti-
ga pojkar idag har en större fettmängd i kroppen än för ett
decennium sedan.
En individuell anpassad kosträdgivning utan drastiska ingrepp
ingar i behandlingen av fetma. Hela familjesituationen maste
tas med i bilden. Socialstyrelsens allmänna riktlinjer för
kosten under uppväxtaren kan tillämpas även pa dessa barn.
Med utgangspunkt fran sjukhistorien beträffande den fysiska
aktiviteten torde än större vinster dock vara att hämta i en
ökning av förbrukningen av energi. Malsättningen maste vara
att förbättra den allmänna konditionen genom för barnen lämp-
liga aktivitetsvanor. I allmänhet har det redan feta barnet be-
tydande svarigheter att delta i vanlig gymnastikgrupp utan att
i förväg ha förberetts genom enskilda kroppsövningar eller
sadana företagna i liten grupp. Barnet bör saledes först bere-
das möjlighet att lära sig behärska sin kropp för att sedan
successivt lotsas in i större gruppgemenskap. Detta är själv-
klart viktigt bl a för kamratkontakterna under uppväxtären.
15
De yngre barnen har fortfarande ett spontant aktivitetsbe-
hov, men när det gäller elever i prepuberteten maste sko-
lans uppmärksamhet skärpas. Det är ocksa viktigt, att minnas
att deltagande i gymnastik inte behöver betyda att. energiför-
brukningen är särskilt stor.
Beträffande eventuella psykiska symtom, maste dessa handläggas
med hänsyn till det individuella fallet.
Eftersom det rör sig om växande individer behöver inte nagon
höggradig viktminskning astadkommas. En mycket stark sadan ger
ocksa oönskade bieffekter genom att ocksa längdtillväxten mins-
kar. Viktminskningstakten bör därför inte överstiga 1 till 2%
av standardvikten per manad.
RAD
TILL
LÄRAREN.
HUR
BOR
SPECIALGYMNASTIKEN
UTFORMAS?
16
RAD TILL LÄRAREN
I december 1978 fanns i grundskolan och gymnasieskolan
omkring 2.800 elever med rörelsehinder i vanliga klasser
och ungefär 350 i klass eller särskild undervisningsgrupp
för rörelsehinderade.
Gymnastikundervisningen bör genom individualisering möta den
enskilde relevens behov. Eleven skall bli medveten om sig själv
och sina rörelsemöjligheter och fa uppleva rekreation och
gemenskap samt stimuleras att utnyttja sin fritid pa rätt
sätt. Elever med rörelsehinder har manga ganger svarigheter
i gymnastiken, men bör med hjälp av olika stödatgärder och
hjälpmedel i mycket stor utsträckning kunna delta i den ordi-
narie gymnastikundervisningen.
överläkare Claes Thorén har skrivit flera artiklar om gymna-
stik för handikappade barn. Han säger: "Det framstar som klart
medicinskt önskvärt, att handikappade barn ocksa far del av
fysisk träning i skolorna. Det är förstaeligt att gymnastik-
lärare som oftast saknar medicinsk information och kunskap,
kan känna stor osäkerhet inför handikappade barn."
För att gymnastikundervisningen med en rörelsehindrad elev
skall bli till bade nytta och nöje fordras en hel del av sa-
väl skolledning som lärare.
Ju tidigare det rörelsehindrade barnet kommer med i skol-
gymnastiken dess bättre är det. Även kamraterna har nytta
av att fran början fa vänja sig vid att ta hänsyn till rull-
stol eller annat hjälpmedel i gymnastiksalen.
Alla bör eftersträva att de rörelsehindrade eleverna far den
stimulans och "hälsoträning" som de behöver. Gruppgemenskap
och samvaro med kamrater har stor social och känslomässig
betydelse.
Vissa klassaktiviteter kan vara svara för den rörelsehindrade.
Manga övningar kan dock med fantasi och god vilja anpassas.